Smygläsning

Egentligen borde jag jobba på min lista med kurslitteratur. Jag har fortfarande tre böcker av Maupassant, pjäser av Ionesco, Gombrowicz och Rostand samt en roman vardera av Zola och Pirandello att läsa. Jag har åtminstone bara några kapitel kvar av Zolas Nana. Den är egentligen ganska lättläst, men jag blir så trött – den tar liksom aldrig slut. Zola vill skriva en bok om den ”riktiga” prostituerade kvinnan i Paris, och han liksom badar i detaljer och beskrivningar. Man (eller jag, rättare sagt) orkar bara en stund, sen går det inte längre.

Så jag gömmer mig i att läsa Fru Marianne av Victoria Benedictsson. Det är jobbigt, men inte på samma sätt. Benedictsson är bra på det där med att bygga upp situationer, att göra dem mer och mer outhärdliga. Jag bara väntar på att något ska brista, explodera och att allt ska gå åt helvete. Marianne är odräglig men jag vill inte att hon ska förlora sina illusioner, för just nu är hon åtminstone lycklig. Argh.

Snart kommer det bli så att jag pausar Fru Marianne för att studsa tillbaka till Nana och vila mig. Kanske slänger in de andra lite på det sättet också. Jag har dessutom aldrig varit bra på att bara läsa en bok i taget.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s